Immunologi och mikrobiologi
Immunologi & mikrobiologi
Det här är valet för dig som vill utbilda dig till immunolog eller till mikrobiolog för att arbeta med infektionsbiologiska frågeställningar, samt för dig som vill satsa på forskning inom immunologi eller mikrobiologi.
Kärnan i denna inriktning är immunsystemet och hur de olika komponenterna i detta komplexa försvarssystem samspelar för att upptäcka och avlägsna infektiösa organismer. En central frågeställning inom ämnesområdet är hur immunsystemet hos människa och andra djurarter bekämpar bakteriella, virala och parasitära infektioner samt hur dessa mikroorganismer kan undkomma våra försvarssystem. Faktorer som påverkar spridning av sjukdomar med djur som vektorer berörs också.
Information om inriktningen
Flera av de största humana och veterinärmedicinska frågeställningarna idag är sjukdomar som inte är direkt orsakade av infektiösa organismer utan av att immunsystemet överreagerar, brister i tolerans mot kroppens egna vävnader eller har svårt att upptäcka skillnader mellan normal och tumörförändrad vävnad. Exempel på sådana tillstånd är immundefekter, allergier (överkänslighet), tumörimmunologi, transplantationsimmunologi och autoimmunitet. Då många av våra tidigare stora infektionssjukdomar har kontrollerats med hjälp av vacciner och antibiotika har flera av de ovan nämnda immunologiska sjukdomarna kommit att bli en av vårt århundrades största vetenskapliga utmaningar. Denna inriktning innefattar också studiet av dessa sjukdomar, deras underliggande orsaker samt existerande och möjliga framtida behandlingsstrategier.
Denna inriktning kan även ges en profilering mot epidemiologi, med kurser inom limnologi och/eller ekologi vilket i ett framtida perspektiv ses som ytterst relevant då bekämpning av de globala infektionssjukdomarna numera omfattas av internationella biståndsprogram.
Det är en gemensam startkurs för specialiseringarna i Cell- och molekylärbiologi och Immunologi och mikrobiologi. Kursen heter Trender i molekylärbiologi och bioteknik och bygger på kunskaper från kandidatnivå och täcker moderna tillämpningar av molekylärbiologi. Kursen innehåller även en allmän introduktion till masterprogrammet. Därefter rekommenderas kursen Mikrobiologi, men andra kurser som till exempel RNA: Struktur, funktion och biologi eller Makromolekylers struktur och funktion kan också väljas.
Under kursen Immunologi får du kunskap om de olika cellulära och molekylära komponenterna i vårt immunsystem och hur de olika cellerna utvecklas från blodstamceller i vår benmärg (stamcellsforskning). Du får också kunskap i hur dessa celler kommunicerar med varandra med hjälp av cytokiner och andra lösliga komponenter, samt med direkt cell till cell kontakt. Kursen beskriver även mycket ingående de molekylära och genetiska mekanismer som styr den enorma variabilitet vi ser hos immunoglobulinerna och T-cellsreceptorerna, de antigen-igenkännade molekyler som är ett av de mest karaktäristiska kännetecknen för immunsystemet hos högre vertebrater. Kursen behandlar även hur mikroorganismer försöker undvika igenkänning och eliminering av immunförsvaret och hur mikroorganismer och immunförsvar samevolverar. Kursen ger även en detaljerad bild av olika immunologiska sjukdomar och andra förlopp som ej direkt orsakas av mikroorganismer som t.ex. allergier , autoimmunitet, transplantationsavstötning och immundefekter samt deras underliggande orsaker, när dessa är kända.
Under kursen Molekylärmedicinsk infektionsbiologi får du mer kunskap kring kampen mellan patogener och vårt immunförsvar och nu primärt ur patogenens perspektiv. Kursen omfattar de olika virulensfaktorer som olika mikroorganismer förfogar över och hur dessa påverkar immunförsvarets möjlighet att bekämpa infektionen. Du får även en inblick i hur virulensfaktorer sprider sig i olika populationer av mikroorganismer och hur kraftig antibiotikaanvändning påverkar spridningen av multiresistenta bakteriestammar. Ett av de största framtida hoten mot vår sjukvård är uppkomsten av bakterier med resistens mot alla idag kända antibiotika, något som redan är på väg att hända.
Andra året kan man läsa ytterligare valfria kurser, eller kombinera forskningspraktik och ett examensarbete på 30 eller 45 hp.
Alla de lärare du har på dina ingående delkurser forskar inom sitt respektive fält, vilket medför att du får undervisning som når upp till den absoluta forskningsfronten.
Inriktningens kurser
Yrkeslivsanknytning och arbetsmarknad
Med genomtänkta kurskombinationer och inriktning på examensarbetet skaffar du dig en god bas för arbete inom Biotech-industri, läkemedelsindustri samt som forskare inom universitet. Vi satsar hårt på att du ska kunna använda gedigna teoretiska kunskaper i tillämpade problem, kunna redovisa projekt och studier muntligt och skriftligt, och kunna jobba i projektform, både individuellt och i grupp. Självklart är mastern en bas för forskning som doktorand både i Sverige och utomlands, och då är examensarbetet ditt viktigaste meritdokument.
Kontakt
Programansvarig: Anssi Laurila (master@ibg.uu.se)
Frågor om ansökning, behörighet: Fredrik Sundström (master@ibg.uu.se)