Laura Parducci

Forskarassistent vid avdelningen för Evolutionär funktionsgenomik

För Laura är friluftsliv viktigt och någonting hon får en hel del utav när hon ska samla material till sina forskningsprojekt. Genom att borra i frusna sjöar får hon upp pollenkorn från växter som bevarats i sedimentet i över 10 000 år, och kan på så vis studera växternas utbredning och evolution.

Hur kom det sig att du blev forskare?

Det var en bra fråga, det bara hände. Jag är uppvuxen i Rom och läste agronomi i Italien, där jag sedan fick ett forskningsstipendium på två år. Under den tiden kom jag i kontakt med min blivande handledare från Sverige som bjöd med mig till Umeå för ett projekt på tre månader. Väl där så bestämde jag mig för att doktorera inom skogsgenetik och han erbjöd mig en tjänst på Umeås universitet.

Vad handlar din forskning om?

Jag studerar populationsbiologi för växter och tittar främst på hur de förändras över tiden. För att göra det samlar jag in och studerar gammalt DNA från växter som levt de senaste 13 000 åren. En bra källa för bevarat DNA är pollenkorn från sjöbottnar. Vi samlar in proverna från sjöar i fjällen genom att borra ner genom isen på vintern och plocka upp kärnor av sediment. För att kunna studera det DNA som finns bevarat har vi utvecklat en metod som låter oss köra PCR direkt på pollenkornen och sedan sekvensera produkterna. Just nu arbetar vi mycket med att förbättra metoden.

Vad har du för arbetsuppgifter?

Jag vill gärna undervisa, men nästan all tid går till forskningen eftersom jag har 100% forskningsanslag. Jag har enstaka undervisningstimmar på olika kurser och jag har organiserat en kurs för doktorander, men det är allt.

Vilka är de största fördelarna med jobbet?

Det är underbart! Man är fri att tänka och göra det man gillar och forska inom de områden man vill. Till viss del är man styrd av pengar, men får man forskningsanslag så har man stor frihet med själva forskningen, framförallt i Sverige. I andra länder, som till exempel Italien är det lite mer kontrollerat från toppen.

Vilka är nackdelarna?

En nackdel i Sverige är att man söker pengar hela tiden. Det är svårt att få fast anställning, vilket är lite stressigt. Jag har två år kvar på mitt nuvarande projekt och tänker redan nu på hur jag ska få pengar till nästa gång. Det är i och för sig ett sätt att hålla kvalitén på hög nivå, eftersom man sållas ut om man inte kan finansiera sin forskning.

Vad gör du på din fritid?

Sport och friluftsliv. Jag springer ofta i skogen och så tränar jag på Svettis. Utöver det så läser jag mycket, både skönlitteratur och facklitteratur. När jag läser romaner göra jag det gärna på Italienska.

Förebild: En person som haft stor betydelse för mig är Keith Bennett, min handledare då jag gjorde min postdoc. Han utvecklat mitt sätt att tänka.

Favoritplats: Piazza Navona i Rom.

Största upptäckten: Att utveckla den här metoden och visa att det är möjligt att studera gammalt DNA från pollenkorn.

Sara Engström