Hans Ellegren
Professor vid avdelningen för evolutionsbiologi. Dekan för biologisektionen.
I det lilla finns svaret till det stora. Hans Ellegren studerar DNA för att förstå hur den biologiska mångfald som vi omges av har uppstått. Utöver sin forskning i evolutionsbiologi är Hans Ellegren också aktiv i debatten kring den politiska styrningen av vetenskapliga studier.
Hur kom det sig att du fastnade för evolutionsbiologi?
Jag var nyfiken på natur och fåglar, så på min fritid började jag forska på fåglars ekologi. När jag senare skulle komplettera mina studier i grön biologi med genetik och molekylärbiologi så fick jag upp ögonen för det som började hända inom den vita biologin. Jag tyckte att det var intressant att man genom kartläggning av arvsmassan kunde förstå evolutionen.
Vad tycker du om med ditt jobb?
Det är roligt. Har man ett starkt intresse för någonting så är det en enorm fördel att kunna hålla på med det hela dagarna och dessutom få betalt för det. På universitetet får man också arbeta i en mycket stimulerande miljö tillsammans med andra människor som delar ens intresse. För mig är det en viktig komponent att det är en internationell miljö och att det ständigt kommer nya, unga och nyfikna människor. Det är berikande. När det gäller själva forskningen så är det spännande att kunna förstå sammanhang i naturen. Det händer oerhört mycket just nu och metoderna för biologiska studier utvecklas snabbt. Inte minst så blir den molekylära biologin (vit biologi) allt viktigare för forskningen inom grön biologi.
Vad handlar din forskning om just nu?
Just nu är det huvudsakligen ren grundforskning för att förstå vilka processer som ligger bakom evolution på molekylär nivå. Vi försöker förstå hur det naturligt urvalet slipar DNA-molekylen så att den ger upphov till den biologiska mångfald som vi ser omkring oss. Det är rent nyfikenhetsdriven forskning, vilket jag tycker är viktigt. Politiker pekar mer och mer ut vilken rikting som forskningen ska ta, medan jag anser att en stor del av forskningen bör drivas av nyfikenhet från forskarnas sida. Jag har skrivit en hel del debattartiklar i den frågan.
Från vilka organismer kommer det DNA som ni studerar?
Det DNA som vi analyserar kan komma från alla möjliga olika organismer, men ofta använder vi oss av DNA från fåglar. I förlängningen vill man koppla samman evolution på molekylär nivå med de egenskaper hos organismen som man kan observera. Det finns mycket kunskap om fåglars ekologi och attribut, vilket ger stora möjligheter till att långsiktigt koppla samman den genetiska koden hos organismen (genotyp) med de egenskaper som kan observeras hos organismen (fenotyp).
Har du något tips till de blivande studenter som ska välja utbildning?
Välj efter hjärtat.
Vad har du för fritidsintressen?
Familjen och trädgårdsskötsel. Jag har ett växthus hemma där jag odlar grönsaker.
Förebild: Staffan Ulfstrand har en sund inställning till forskningen som jag skulle vilja efterlikna.
Favoritplats: Roslagens skärgård.
Största upptäckt: Vi har öppnat vägen för att lösa klassiska evolutionära problem med hjälp av molekylära analyser.
Sara Engström