Populärvetenskapliga presentationer
Hur fungerar djur och växter?
Hur påverkar genernas uttryck hela organismens alla olika funktioner?
I fysiologin undersöker vi med hjälp av fysiologiska, biokemiska och molekylära studier hur olika djur och växter har anpassat sig till olika levnadsätt och livsmiljöer. Vi studerar såväl hela organismer, som djur och växter på vävnads-, cell- och molekylnivå. En viktig frågeställning är hur olika fysiologiska processer har utvecklats från ett mer primitivt stadium till en mer avancerad och komplex form, samt vilka förändringar som har skett under utvecklingens gång.
Läs mer om forskningsområdet
Hur uppkom ryggradsdjurens mångfald?
Vilka historiska faktorer och genetiska mekanismer ligger bakom ryggradsdjurens mångfald?
På avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi studerar vi hur olika ryggradsdjurs kroppsform, inre struktur och funktion förändrats av evolutionen. Vi använder information från fossil och nulevande djur, och undersöker också de underliggande utvecklingsbiologiska och genetiska processer som ger upphov till den mångfald vi idag ser hos ryggradsdjur. Av särskilt intresse är att rekonstruera i vilken ordning karaktärsdrag har uppstått över tid. Genom att koppla detta till hur geners uttryck påverkar utvecklingen från embryo till vuxen individ kan vi bättre förstå ryggradsdjurens evolutionshistoria.
Läs mer om forskningsområdet evolution och utvecklingsbiologi
Hur påverkas vi av miljögifter?
Hur påverkar kemikalier som finns i miljön olika funktioner hos djur och människor?
Inom forskningsprogrammet i miljötoxikologi studerar vi hur kemikalier som används i olika delar av samhället påverkar fysiologiska funktioner som t.ex. fortplantning och beteende. I flera experimentella djurmodeller studerar vi bland annat hur exponering för kemikalier tidigt under utvecklingen kan ge effekter senare i livet. Av särskilt intresse är att klargöra hur kemikalierna verkar på molekylär och cellulär nivå. Våra djurmodeller innefattar fiskar, grodor, fåglar och gnagare.
Läs mer om forskningsområdet miljötoxikologi
Genomets evolution
Alla evolutionära förändringar har sin grund i förändringar i DNA-molekylen. För att förstå de krafter som orsakar förändringar i det ärftliga materialet studerar vi molekylär evolution och populationsgenetik. Inom populationsgenetiken studerar man hur den genetiska sammansättningen i populationer förändras över tid, och de krafter som styr dessa förändringar. Ny variation kan skapas genom mutationer och inflöde från andra populationer, och variationen kan minskas genom slumpmässiga förändringar i små populationer och selektion.
Artbildning
Det är uppenbart att naturen är uppdelat i en stor mängd arter. Samtidigt lever vi i en värld där arter i snabb takt dör ut och biologisk mångfald utarmas. En viktig fråga för våra försök att motverka den trenden är hur nya arter uppstår. Artbildning sker när en art delas i två eller flera nya arter som är reproduktivt isolerade från varandra. Artbildning kan ske som en följd av lokal anpassning, men det sker bara i ett fåtal fall. Vilka faktorer är det då som avgör om anpassning till olika ekologiska förhållanden leder till nya arter? Hur viktiga är geografiska barriärer? Kan artbildningsprocesser fortskrida trots pågående utbyte av gener mellan populationer? Kan populationer också divergera oberoende av geografiska hinder om naturlig selektion gynnar extrema individer när det är hård konkurrens om resurser?
Människans evolution
Människan ursprung och evolution har alltid fascinerat oss. Med den revolution som sker inom tekniker för att studera arvsmassan, finns helt nya möjligheter att studera dessa frågor. Bland annat är det nu möjligt att få fram arvsmassa från organismer dog ut för flera hundra tusen år sedan och undersöka denna. Våra studier har visat att människans historia är mycket mer komplex än man trodde för tio år sedan. Genom våra studier börjar vi också få en bild av hur människor har flyttat omkring i Europa när jordbrukskulturen slog igenom.
Att förstå den genetiska variationen i människans historia kommer också att vara viktig för många medicinska tillämpningar.
Lokal anpassning (adaptation)
Individer inom en art är ofta uppdelade i grupper eller populationer som begränsar utbytet av gener. Det medför att dessa populationer har en möjlighet att anpassas genetiskt till den lokala miljön genom naturlig selektion. Med ekologiska metoder studerar vi om populationer är lokalt anpassade, och vilka egenskaper som är viktiga för anpassningen. Med hjälp av genomik kan vi också studera vilka gener som är orsak till anpassningar
Sjöarnas ekologi
Sjöar och vattendrag är utmärkta system för att studera samspel mellan arter i förhållande till miljövariation. Endast ca 1 % av den energi som produceras av växtplankton når toppkonsumenter i näringskedjan. Däremot har rovfiskar och andra organismer i toppen av näringskedjan stor påverkan på ekosystemet genom konsumtion eller beteendeförändringar av arter på lägre nivåer. Vi studerar samspelet mellan arter i näringskedjan dels genom fokus på deras anpassningar till den lokala miljön och dels genom påverkan av främmande arter och annan miljövariation.
Mikroorganismernas ekologi
Bakterier och andra mikroorganismer har trots sin ringa storlek en mycket betydelsefull roll till exempel för omsättning av kol och kväve i våra vattendrag. Ändå vet vi inte mycket om de mikroorganismer som finns i sjöar och hav. Det beror bland annat på att forskare ännu bara lyckats odla ett fåtal av dem enskilt i labbet. Med modern genomik kan vi karaktärisera sammansättningen av mikroorganismer och studera hur sammansättningen påverkar deras roll i ekosystemet. En viktig fråga är också vilka faktorer som i sin tur påverkar sammansättningen av mikroorganismer.