Professor vid avdelningen för Molekylär evolution
I Rolf Bernanders labb odlas mikroorganismer som lever i 80 grader varm syra. Gruppen intresserar sig för cellcykeln hos ett brett spektrum av organismer och är aktuella eftersom de nyligen upptäckt ett helt nytt celldelningssystem vilket gett stor uppmärksamhet i forskarvärlden och i media.
Vad handlar din forskning om?
Det är olika aspekter av cellcykeln som har varit temat genom hela min karriär, framför allt regleringen och mekanismerna bakom kromosom-replikation, genomsegregering och celldelning. Därför är det särskilt roligt att min grupp har identifierat ett nytt celldelningsystem, det första att upptäckas på flera decennier. Något som är utmärkande för vår forskning är också att vi i stor utsträckning arbetar med extrema organismer, framför allt termofiler som lever i het syra.
Hur kom det sig att du blev forskare?
Jag har alltid haft ett stort intresse för biologi, så det kändes naturligt att ge sig in på den banan. Det som i grunden driver mig är en stor nyfikenhet och fascination inför naturen.
Vilka arbetsuppgifter har du idag?
De tre stora posterna är forskning, undervisning och administration. Forskningen är alltid närvarande, men även undervisningen är en stor del av det jag gör. För tillfället har jag helt eller delat ansvar för fyra olika grundkurser, och det är givande att komma i kontakt med entusiasmen och drivkraften hos studenterna. När det gäller administrativa uppgifter så har det ökat väsentligt under senare år. Just nu sitter jag till exempel i en beredningsgrupp för vetenskapsrådet, där jag bedömer ansökningar som olika forskningsgrupper har skickat in. Det är en hel del jobb, men det är också intressant. Man får inblick i ny spännande forskning som pågår och ser vilka frågor och metoder som är aktuella.
Vilka råd skulle du ge till någon som vill komma dit du är idag?
Det är flera komponenter som krävs för att lyckas som forskare. För det första ska man kunna identifiera relevanta problem och angripa dem på rätt sätt. För det andra finns det en social aspekt, man måste kunna samarbeta och bilda nätverk med andra forskare. För det tredje måste man vara envis och kunna ta motgångar och fortsätta attackera problem även om det inte fungerar just så som man har tänkt sig. För det fjärde bör man förstås ha en god teoretisk bakgrund och överblick av fältet. Sedan finns det ett moment av tur också, ett mått av oförutsägbarhet som man inte kan styra över. Man får räkna med att det ibland kan gå åt skogen även om man tycker att man gör allting rätt.
Vad gör du på din fritid?
Jag försöker motionera och hålla mig igång, det blir viktigare allt eftersom åren går. Jag tycker också om att resa och går ofta på fotbolls- och ishockeymatcher med mina söner.
Förebild: Det får nog bli min yngre kollega och vän Staffan Svärd, han är ett exempel på att det går att vara toppforskare utan att ge avkall på sina goda personliga egenskaper.
Favoritplats: Just nu är det Bedarieux i södra Frankrike.
Största upptäckt: En ny celldelningsmekanism.
Sara Engström september 2009


